Existentiellt livsdrama

Existentiellt livsdrama
Intelligent och tänkvärt gestaltar David Helander och Jakob Avenius-Anckarsvärd det mänskliga livets villkor i sin gemensamma utställning på Teatergalleriet, Skriver Cristina Karlshamn.

Det är två ytterst välutbildade konstnärer som inleder vårens verksamhet vid Teatergalleriet i Uppsala. David Helander gick förra året ut Konsthögskolan i Umeå och har även studier på Gerlesborgskolan på sin meritlista. Jakob Avenius-Anckarsvärd har fått sin konstnärliga utbildning såväl i Sverige som utomlands, bland annat på Glasgow School of Art. Tillsammans har de redan förut genomfört flera utställningar, men för Uppsalas del är det första gången.
Passage är till sin karaktär en sparsmakad utställning med ett fåtal verk som frånolika utgångspunkter och med skilda tekniker och uttryckssätt gestaltar det samlade temat. Jag läser titeln i första hand som ett existentiellt konstaterande om det mänskliga livet som en tillfällig passage mellan icke-existensen före födelsen och icke-varandet efter döden. Däremellan livet.

Hur gestaltar man ett så abstrakt och samtidigt så elementärt mänskligt villkor? De båda konstnärerna gör det med såväl rörlig bild som fristående skulptur, stillbilder och videolooper. Jakob Avenius-Anckarsvärds svartmålade träbro är den mest explicita gestaltningen av denna livsresa, som sträcker sig från intet till intet. Utställd mitt i rummet är den en vilsekommen solitär som med starkt uttryck förmår ge kropp åt tillvarons bräcklighet. Lika explicit och nästan smärtsamt påträngande fungerar konstnärens fotosvit Compositum. Serien sträcker sig från kyrkogårdens blomsterhandel till blomsterprakten på kistan och vid gravstenen till sopcontainern och slutligen komposten där prakten förvandlats till mylla. Tydligare är det svårt att förmedla känslan av livets korthet: här med blommor som tecken för det förgängliga livet.

David Helanders DVD från ett vintrigt landskap där själva händelselösheten är laddad med frågor, väntan och förväntan, är ett annat långsammare och mer eftertänksamt sätt att formulera sig kring liknande frågor. Fascinerad stannar jag framför monitorn och inväntar ivrigt de små tecken på livs i form av avlägsna strålkastarljus eller ljudet från ett passerande fordon, dolt för kameran. Lika plötsligt som det dyker upp försvinner det in i den vintriga gråheten.
En vinterväg i solljus där endast den svaga vindrörelsen i träden visar att det rör sig om en videoloop, inte en stillbild, ändras tillfälligt när en bil eller en gångtrafikant passerar och försvinner. Också det verket är signerat Helander, medan Avenius-Anckarsvärd är mannen bakom den stora videoloopen Not on my watch. Filmen visar konstnärens tolvtimmarsperformance, vandrande med en livboj under armen över Västerbron i syfte att förhindra eventuella självmordskandidater från att verkställa sina planer. Bron som annars är den perfekta metaforen för passagen, förvandlas här till ett åtminstone tillfälligt fredat område där konstnären håller vakt. Sammantaget ger Helanders och Avenius-Anckarsvärds verk en lika mångtydig som anslående gestalt åt det existentiella tillstånd som kallas livet. En fenomenalt intelligent och tänkvärd utställning, med vilken Teatergalleriet ånyo befäster sin särställning i det uppsaliensiska konstlivet.

Cristina Karlstam